Samverkan kring barn och unga

Välkommen

Barnets eller den unges behov av insatser avgör vilka verksamheter ni behöver samverka
med och på vilket sätt. Den här informationen om samverkan är uppdelad i sex olika avsnitt
där du får reflektera över olika aspekter av samverkan utifrån Melwin 14 år och hans situation.

Avsnitten ligger under varandra och du navigerar genom att scrolla.
Scrolla
ner
Samverkan kring barn och unga

Berättelsen om Melwin

Det här är Melwin, 14 år. Han går i sjuan men har knappt varit i skolan det senaste läsåret. När föräldrarna försöker få iväg honom till skolan blir han aggressiv. Han vill bara vara hemma på sitt rum och isolerar sig alltmer. På dagarna sover han eller sitter vid datorn.

Första småbarnsåren

Ända sedan födseln har Melwin krävt mer av sina föräldrar än vad syskonen gjort. De första småbarnsåren var han ofta gnällig och hade svårt att sysselsätta sig själv. Han kunde reagera kraftfullt på små förändringar och när saker inte blev som han tänkt sig reagerade han ofta med ilska. Han sparkade, skrek och slängde sig på golvet.

Förskoleåren

På förskolan hade Melwin svårt att delta i gruppens aktiviteter och förstörde ofta de andra barnens lek. Förskolepersonalen försökte hitta lösningar kring Melwins situation och rekommenderade föräldrarna att ta kontakt med barnhälsovården för att få råd om hur de skulle kunna hjälpa Melwin.

Tidiga skolåren

Under de tidigare skolåren hade Melwin svårt att koncentrera sig och göra klart sina skoluppgifter. Han kunde få våldsamma vredesutbrott om han upplevde att han blev illa bemött.

Klasskamraterna tyckte att Melwin var bråkig och oberäknelig, och han fick inga nära lekkamrater. Han kände sig ofta miss-
förstådd och tolkade kommentarer från klasskamraterna som om de ville honom illa.

Skolpersonalen tog upp problemen med föräldrarna flera gånger och föreslog att de skulle genomföra en utredning för att förstå Melwins svårigheter och därmed kunna ge honom särskilt anpassat stöd.

Föräldrarna var oroliga för Melwin men ville avvakta med en utredning eftersom det trots allt fanns ”goda perioder” utan så mycket konflikter.

Senaste åren

Skolpersonalen har under årens lopp försökt hjälpa Melwin med skolarbetet och få de andra barnen att acceptera honom. Periodvis har det fungerat bättre i skolan med färre utbrott men under sexan vägrade Melwin allt oftare att gå till skolan.

Under det senaste året har föräldrarna gått med på att låta elevhälsan göra en skol-
utredning för att förstå Melwins problem och kunna anpassa skolmiljön.

I samband med utredningen kom elevhälsan fram till att Melwin behöver få ännu mer stöd. Därför har skolan med föräldrarnas godkännande skickat en remiss till BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) för en diagnostisk utredning.

Elevhälsan har även informerat föräldrarna om att socialtjänsten kan erbjuda olika insatser eller service.
JA
NEJ
Scrolla
ner

Behov av samverkan

Många barn och unga kan behöva insatser från flera olika verksamheter för att få sina behov tillgodosedda. För barnet och familjen är det viktigt att få rätt insatser i rätt tid utifrån en helhetssyn på barnets situation och behov. Därför behöver ni som arbetar inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolan samverka kring barnet. Verksamhetsledningen och ni som professionella ansvarar för att samverkan kring barnet fungerar.
JA
NEJ
Scrolla
ner

Aktörer och deras ansvar

Flera verksamheter är engagerade i Melwin. Deras uppdrag och lagliga ansvar ser olika ut men ytterst handlar det om att tillsammans ge Melwin det han behöver. För att samverkan kring Melwin ska fungera behöver aktörerna ha kunskap om varandras uppdrag och ansvar.

Barnhälsovården

Uppdrag och ansvar


Barnhälsovården är en del av hälso- och sjukvården som arbetar med att medicinskt förebygga, utreda och behandla barns sjukdomar och skador. De arbetar i första hand förebyggande med återkommande kontroller av barn och har stora möjligheter att upptäcka vilka barn eller föräldrar som kan behöva stöd under barnets fortsatta utveckling. De behöver ofta samverka med barn, föräldrar, förskola eller skola och socialtjänsten för att nå hälsomålen för det enskilda barnet.

Vad säger lagen?


Barnhälsovården lyder under hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).

Om ett barn har en psykisk funktionsnedsättning ska landstinget ingå en överenskommelse med kommunen om ett samarbete.

När ett barn har behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan.

Om ett barn far illa eller riskerar att fara illa ska hälso- och sjukvården, på socialnämndens initiativ, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs.

Om ett barn far illa eller om det finns sådana misstankar ska barnhälsovården anmäla det till socialnämnden.

Bup

Uppdrag och ansvar


Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) är en specialistverksamhet inom hälso- och sjukvården som ska erbjuda stöd och behandling för barn och ungdomar som har psykiska problem. BUP ska vara till hjälp när barn, ungdomar och deras familjer önskar en förändring i sina liv eller råkat ut för akuta påfrestningar.


Vad säger lagen?


BUP lyder under hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).

Om ett barn har en psykisk funktionsnedsättning ska landstinget ingå en överenskommelse med kommunen om ett samarbete.

När ett barn har behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan.

Om ett barn far illa eller riskerar att fara illa ska hälso- och sjukvården, på socialnämndens initiativ, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs.

Om ett barn far illa eller om det finns sådana misstankar ska barn- och ungdomspsykiatrin anmäla det till socialnämnden.

Förskolan

Uppdrag och ansvar


Förskolan ska vara trygg, utvecklande och lärorik för alla barn. Barn som behöver mer stöd eller stimulans än andra, ska få ett stöd utformat efter sina egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt.

Vad säger lagen?


Förskolan lyder under skollagen.

Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska få det stöd som deras speciella behov kräver. Förskolechefen har ansvar för att barnet får ett sådant stöd.

Om ett barn far illa eller riskerar att fara illa ska förskolan samverka med andra aktörer som berörs. Samverkan ska ske på socialnämndens initiativ.

Om ett barn far illa eller om det finns sådana misstankar ska förskolan anmäla det till socialnämnden.

Skolan

Uppdrag och ansvar


Skolan syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skolan ska ge elever stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.


Vad säger lagen?


Skolan lyder under skollagen.

Om en elev har behov av särskilt stöd för att nå kunskapskraven eller andra svårigheter i skolan ska skolpersonalen anmäla det till rektorn. Rektorn ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd utreds snabbt.

Om ett barn far illa eller riskerar att fara illa ska skolan samverka med andra aktörer som berörs. Samverkan ska ske på socialnämndens initiativ.

Om ett barn far illa eller om det finns sådana misstankar ska skolan anmäla det till socialnämnden.

Socialtjänsten

Uppdrag och ansvar


Socialtjänsten har ett dubbelt uppdrag: dels ge råd och stöd i öppna verksamheter, dels ansvara för myndighetsutövning. De ansvarar för ett förebyggande socialt arbete riktat direkt till barn, unga och deras familjer. Socialtjänsten kan ge individuellt utformade insatser efter en ansökan av den berörda familjen eller ungdomen, eller efter anmälan från någon annan verksamhet eller person.

Vad säger lagen?


Verksamheter inom socialtjänsten lyder under socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).

Barn ska erbjudas hjälp i socialnämndens uppsökande verksamhet. Nämnden ska samverka med andra aktörer när det är lämpligt.

När ett barn har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan.

Om ett barn far illa eller riskerar att fara illa ska socialnämnden samverka med andra aktörer som berörs. Nämnden ska initiera samverkan mellan de berörda aktörerna.

Elevhälsan

Uppdrag och ansvar


Syftet med elevhälsan är att öka samverkan kring elever genom att samla medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan behöver samverka externt med övrig hälso- och sjukvård, med socialtjänst och andra aktörer. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att stödja varje enskild elevs lärande och utveckling.

Vad säger lagen?


Elevhälsans arbete utförs i skolan och styrs av skollagen.

Elevhälsans personal berörs på olika sätt av olika regelverk, som skolans läroplaner och kursplaner, och de författningar som reglerar hälso- och sjukvården.
Klicka på ikonerna
för mer information
Scrolla
ner

Identifiera samverkansaktörer

Först behöver ni identifiera vilka aktörer som kan vara lämpliga att samverka med. Ett effektivt sätt är att alla som kommer i kontakt med barn som Melwin försöker identifiera eventuella behov av samverkan, oavsett när i processen man befinner sig. Se Melwin och hans familj som medaktörer och gör dem delaktiga. De kan sitta inne med viktig information som hjälper dig i ditt arbete. Utgå från de tre frågorna nedan när du försöker identifiera samverkansaktörer.
Vilka verksamheter har varit med tidigare?
Vilka verksamheter är med idag?
Vilka verksamheter kan vara med framöver?
Klicka
för mer
information
När i processen brukar du kopplas in?
För tidigt
För sent
Dra i
reglaget
Scrolla
ner

Förutsättningar för samverkan

Barnets eller den unges behov av insatser avgör vilka verksamheter som behöver samverka och på vilket sätt. Samverkan kan ske på alla nivåer och är därmed en aspekt som du bör ta med oavsett var du arbetar.

Samverkan på olika nivåer

Nationell samverkan mellan riksdag, regering, myndigheter och organis-
ationer ska stödja och stärka den lokala och regionala nivåns lång-
siktiga samverkan för att nå uppsatta mål.

Samverkan på nationell nivå kan handla om:

  • ledningssystem inom vård och omsorg som kan bidra till att verksamheter utvecklar processer och rutiner.

  • bestämmelser om vad systematiskt kvalitetsarbete i skolan innebär

  • att utveckla kunskap om samverkansavtal eller skriftliga överenskommelser och uppföljning av dessa.

Regional nivå handlar om samverkan på länsnivå mellan aktörerna som landstingsregioner, länsstyrelser och regionala FoU-enheter. Även samrådsorgan som kommun- eller region-
förbund kan vara involverade.

Samverkan på regional nivå kan handla om att:

  • medverka i eller ansvara för implementering av ny kunskap

  • samordna arbetet för barn och unga som har ovanliga funktions-
    nedsättningar eller somatiska sjukdomar

  • utforma länsövergripande riktlinjer, arbetsmodeller och överenskommelser.

Den lokala nivån handlar om samverkan mellan politiker, förvaltnings-
chefer och verksamhets-
ansvariga.

Samverkan på lokal nivå kan handla om att:

  • se till att det finns ett uttalat och preciserat samverkansansvar med uppföljning i verksam-
    heternas ledningssystem

  • ta fram rutiner för samverkan mellan verksamheter

  • ta fram rutiner för vad som ska göras om verksamheterna blir oeniga om ansvars-
    fördelningen eller om vad de ska göra.

Styrning, struktur och samsyn

För att samverkan ska fungera behövs styrning, struktur och samsyn. Dessa tre komponenter kan brytas ner i ett antal delområden som är grundläggande förutsättningar för god samverkan.

Gemensam kunskap

Genom att alla inblandade parter får ta del av samma information får man en gemensam bild om barnets problem och behov.

Prata med varandra och dela med dig av den kunskap och information som kan bidra till ökad samsyn och gemensam kunskap.
Klicka för mer
information

Evidensbaserad praktik

Väg samman den bästa tillgängliga kunskapen, er professionella kompetens och ta hänsyn till den berörda personens situation och önskemål.

Använd standardiserade bedömningsmetoder och strukturerade utrednings- och dokumentationssystem så långt det är möjligt.

Gemensamma begrepp

Involverade verksamheter använder ofta olika begrepp, både för att upptäcka behov av insatser men också för hur man utreder eller benämner insatser.

Prata igenom begrepp tidigt i samverkansprocessen för att göra kommunikationen enkel och tydlig från början.

Gemensamma system

Något som underlättar samverkan på en praktisk nivå är användandet av gemensamma system.

Att få tillgång till samma information på samma ställe gör att dubbelarbete och kommunikationsmissar enklare kan undvikas.

Tillit

Att lita på varandra och visa respekt för varandras kunskap och erfarenhet är viktigt för en fungerande och effektiv samverkan.

Utgå från att dina kollegor och kontakter i andra verksamheter är kompetenta och starta samverkan utifrån den inställningen.

Planer

Inom flera verksamheter används individuella planer. Det är barnets behov av insatser och syftet med respektive plan som måste avgöra om och på vilket sätt planerna behöver samordnas. Exempelvis om Melwin behöver insatser både från socialtjänsten och från hälso-och sjukvården ska dessa aktörer tillsammans upprätta en samordnad individuell plan (SIP).

Ta reda på vilka planer som finns för berörd individ och syftet med dem så att användandet av planerna blir så tydligt som möjligt.

Kommunikation

Ta inte för givet att alla förstår hur du menar eller att du förstår dem. Prata med varandra, lyssna och fråga.

Många problem kan undvikas genom att använda en mer öppen och tydlig kommunikation.

Avtal

För barn och unga som behöver insatser från flera verksamheter är det särskilt viktigt att förtydliga vem som gör vad, när och hur.

Prioritera de situationer och behov där avtal kan vara effektivt, exempelvis Melwins situation med hög olovlig frånvaro och risk att falla ur skolsystemet.

Hamnen - en film som kan inspirera till mer samverkan

Hamnen är en öppen mottagning för barn, ungdomar och föräldrar. I filmen får du möta olika professioner från hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola.

(Filmen är cirka 5 minuter.)
Film: “Hamnen”


Scrolla
ner

Vad kan jag göra?

Oavsett yrkesroll kan du bidra till att förbättra samverkan kring de barn och unga som behöver stöd från flera verksamheter. En del uppgifter kräver samordning och långsiktigt arbete, andra kan du sätta igång med direkt. Välj de uppgifter som känns mest relevanta för dig, spara ner din checklista och börja arbeta för en bättre samverkan redan idag.
  • Upprätta och etablera en respektfull kontakt med barnet och dess familj.
  • Kartlägga de mest prioriterade grupperna och deras behov av ökad samverkan.
  • Ta fram rutiner för att kunna ge tidiga insatser för barn som riskerar att utveckla psykisk ohälsa.
  • Undersöka möjligheterna att använda gemensamma mallar, dokument och system.
  • Identifiera kontaktpersoner hos andra verksamheter och kontakta dem.
  • Bestämma vem som ska ansvara för att kalla till samverkansmöten.
  • Ta reda på vilka verksamheter vi ofta behöver samverka med och på vilket sätt?
  • Ta reda på hur vi kan arbeta mer evidensbaserat.
  • Återkoppla till de samverkansaktörer jag har kontakt med.
  • Ta reda på vilka möjligheter som finns att mäta och utvärdera de insatser som vi planerar införa.
  • Skaffa mig mer kunskap om målgruppen innan jag fattar beslut.
  • Se till att en samordnarfunktion finns där det behövs.
  • Formulera eller förtydliga de mål vi har för samverkan.
  • Upprätta, uppdatera och följa upp ändamålsenliga samverkansavtal.
  • Se till att resurser för samverkan ingår i upphandlingsdirektiv.
Klicka här för att
spara din checklista

Tack!

Förhoppningsvis har du nu fått en övergripande presentation av viktiga delar i arbetet med samverkan kring barn och unga. Kanske har du även fått inspiration hur du själv och din verksamhet kan reflektera och utveckla samverkan med andra aktörer.

På kunskapsguiden.se kan du läsa mer om betydelsen av samverkan kring barn och unga och om olika aktörers uppdrag och ansvar. Där hittar du också Socialstyrelsens vägledning ”Samverkan för barns bästa – om barns behov av insatser från flera aktörer”. På Kunskapsguiden finns även andra kunskapsstöd som är relevanta för ämnet.







Källa: Socialstyrelsen. Samverka för barns bästa – en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer.
Avsluta genom att stänga ditt webbläsarfönster